Mer än gammal tradition
– bastuns hälsofördelar stöds av vetenskap

Bastubad känns varmt och mjukt, det vet alla. Det är därför så många av oss inte kan få nog av det. Men kan det verkligen vara hälsosamt att svettas naken i ett trångt utrymme i brännande värme? Borde läkare börja skriva ut läkande värme som behandling? Flera studier från de senaste åren tyder på precis det. Men långt innan forskningen började peka på bastuns potential för att bekämpa åkommor självmedicinerade vi redan med bastubad.

Bastubadandets historia för friskvård är nästan mytisk, särskilt i Norden. Ända från bronsåldern till mitten av 1900-talet var bastun den särskilda platsen för att föda barn, eskortera sina avlidna till andra sidan, och allt däremellan. Orsaken var att dålig hygien länge var huvudorsaken till sjukdom och död. Bastun var ofta den torraste, varmaste och renaste platsen som var tillgänglig.

I Sverige byggdes 10 000 bastur mellan åren 1920 och 1949, vilket ökade hälsa, hygien och välbefinnande i hela landet. Det var en period som inledde nationens väg mot att bli en av världens mest välmående demokratier. Finland, där det finns en bastu för varannan person i landet, har toppat rankningen för världens lyckligaste land i flera år.

Allt det här välbefinnandet kan väl knappast vara en slump? Det är inte konstigt att nordborna alltid intuitivt har vetat att bastubad är bra för hälsan. Alla som har stått utomhus med ångande axlar känner igen den känslan. Lyckokänslan som kan uppfylla kroppen efter ett intensivt bastubad. Om något känns så bra så är det oftast det.

Vetenskapen om bastubad

Men vad händer egentligen i våra kroppar i bastuns värme? Studier visar verkligen att frekvent bastubadande har många hälsofördelar – för både kroppen och sinnet. Intuitionen från det förflutna har långsamt bekräftats och kombinerats med vetenskapliga bevis. Forskningsteam ledda av kardiologen Jari Laukkanen har upptäckt att ökad frekvens av bastubadande är förknippat med minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och dödlighet av alla orsaker (källa).

Förutom hjärt- och kärlsjukdomar har personer med sjukdomar som demens, högt blodtryck, lungsjukdomar, stroke och olika psykiska tillstånd visat sig gynnas av fler minuter i bastun. Men eftersom vår kropp är en holistisk enhet så kommer faktiskt mycket av bastuns hälsopotential från indirekta källor.

Studier har visat att vi sover bättre och djupare efter bastubad. De sociala effekterna kan vara ännu tydligare. När vi möter varandra avklädda kan vi vara oss själva och knyta an till varandra på ett djupare plan, även med totala främlingar. Mitt i det ständiga digitaliserade överflödet av information fungerar bastuns offlinemiljö som en perfekt medicin mot stress. En mer avslappnad tillvaro kan i sig förlänga ens liv.

Så låt oss dra nytta av värmens hälsofördelar, oavsett om den kommer från el, vedeldning, infrarött eller rökbastu. Men med covid fortfarande i luften bör vi bada med säkerheten i åtanke, i begränsat sällskap, och vidta alla nödvändiga försiktighetsåtgärder.

Viktiga hälsofördelar med att bada bastu oftare

  • minskad risk för flera sjukdomar (inklusive kranskärlssjukdom, högt blodtryck, ventrombos, stroke, kronisk obstruktiv lungsjukdom, astma, demens och Alzheimers sjukdom)

  • bättre blodcirkulation och immunförsvar

  • lindring av muskelsmärta

  • stresslindring

  • förbättrad sömn

  • fysisk och mental avslappning

  • ökad social anknytning

  • en plats som är offline

Choose location and language

Available products depend on your location.