Viktiga höjdpunkter
Det tar två till tre minuter innan vi märker någon slags reaktion på värmestressen.
När vi går till bastun och värmer upp oss själva, ändrar vårt nervsystem vår hjärtfrekvens och vårt blodflöde för att hjälpa våra kroppar svalna och upprätthålla homeostas. Detta omdirigerar blodflödet och ökar blodflödet till huden.
Denna ökning i blodflödet ökar skjuvstressen, och när den upprepas regelbundet över tid, kan den vaskulära funktionen förbättras.
Denna artikel är skriven av Earric Lee (PhD). Earric är en forskare inom träningsmedicin vid Fakulteten för idrottsvetenskap och hälsa vid Jyväskylä universitet i Finland. Earric har arbetat med vetenskaplig forskning i tio år och har ägnat de senaste åtta åren åt att förstå de fysiologiska aspekterna av bastubadande. Före sin akademiska karriär var Earric en tävlingsidrottare samt en coach och terapeut inom fysisk konditionering med gedigen erfarenhet av att arbeta med professionella idrottare och andra kliniska populationer. För närvarande arbetar han i Finland, men han har under sin karriär också arbetat i bland annat Australien, Kina, Indien, Singapore och USA.
Jag har bastubadat regelbundet i nästan 20 år. Även om jag inte har badat bastu lika länge som den typiska nordbon eller finnen, noterar jag varje gång hur jag känner mig och vad min kropp upplever under mina bastubad. Det har alltid varit viktigt för mig att vid behov kunna beskriva för andra – något som inte är nödvändigt väldigt ofta i Finland – vilka känslor och förnimmelser jag upplever i min kropp under ett bastubad.
Människokroppen är en av naturen skapad, perfekt orkestrerad organism. Största delen av kroppens processer är strikt reglerade för att uppnå och behålla en viss stabilitet. Det är detta som avses med begreppet homeostas. Vår andning, matsmältning, hjärtfrekvens och andra processer reglerar sig efter de påfrestningar våra kroppar utsätts för. Syftet med denna ytterst viktiga mekanism är att upprätthålla kroppens fysiska funktioner och hålla oss vid liv.
Detta är en viktig sak att inse: vi bestämmer vad vi utsätter våra kroppar för, och våra kroppar, dessa otroligt välkonstruerade maskiner, anpassar sig till dessa krav och – tack och lov – fortsätter att fungera. Tack vare den homeostatiska mekanismen som nämndes tidigare reagerar kroppen akut eller omedelbart på de påfrestningar den utsätts för. Om dessa påfrestningar sker regelbundet, börjar kroppen ändra sin basfunktion. Vad kroppen däremot INTE kan göra är att skilja på vad som är stress och vad som är eustress.
Kroppen bara anpassar sig för att övervinna påfrestningen och bibehålla stabiliteten i kroppen.
Ett exempel på detta är erfarna uthållighetsidrottare vars hjärta har förstorats på grund av regelbunden, upprepad kardiovaskulär stress. På samma sätt har även rökare förstorade hjärtan. Skillnaden är dock att positiv stress (eustress), det vill säga den stress som uthållighetsidrottare utsätter sina hjärtan för, leder till förbättrad hjärtfunktion, medan negativ stress (distress), som rökare utsätter sina hjärtan för, leder till försämrad funktion. Skillnaden i syrenivåer är också en av orsakerna till att idrottare och människor som bor på höga höjder har bättre prestanda än människor som bor på havsnivå.
Med detta i åtanke kan vi börja undersöka vad som händer med kroppen när vi utsätter den för förhöjda temperaturer under helkroppshypertermi (eller värme). Det tar två till tre minuter innan vi märker någon slags reaktion på värmestressen. Gå till bastun helt torr (utan att ta en dusch innan) så ser du vad jag menar. Efter de första minuterna upptäcker du den första, mest kännetecknande fysiologiska reaktionen. Små svettpärlor börjar bildas, en följd av vasodilatationen av blodkärlen nära hudytan.
Figur 1. Normal artär kontra vasokonstriktion kontra vasodilatation
Det är denna reaktion som gör att vårt blod börjar flöda till hudytan så att konvektion kan uppstå. Det liknar processen som sker när vi kokar upp en kastrull med vatten. De varma vattenmolekylerna (blod från kärnan) rör sig till vattenytan (hudytan) för att avleda värmebelastningen. Ur en vetenskaplig synpunkt är processen naturligtvis mycket mer komplicerad och invecklad än så, då vasodilatationen och vasokonstriktionen (figur 1) styrs av kemikalier som varierar beroende på hur långvarig och hur mycket värmebelastning kroppen utsätts för (Cheng & MacDonald, 2019). Vi återkommer till dessa kemikalier inom kort.
Om vi sitter länge i bastun kan blodflödet till huden öka till och med tiofalt. Detta beror på det minskade blodflödet till hjärnan och kärnan, vilket är en av orsakerna till att många bastubadare, särskilt när de bastar för första gången, upplever yrsel eller synkope när de spenderar en längre tid i bastun. För till synes friska personer är detta inte särskilt farligt, även om det är bra att uppmärksamma saken. Det brukar inte heller vara den bästa tiden för svåra samtal!
Figur 2. Krafter som utövas på blodkärlet via blodflödet (Anpassad från Jones, Noble & Eichmann, 2006)
Vad är orsaken till att blodflödet och svettresponsen förändras när vi bastar?
Dessa reaktioner regleras av vårt nervsystem, som också styr hjärtfrekvensen och upprätthåller blodtrycket (Greaney, Kenney & Alexander, 2016).
Detta leder oss till en naturlig nästa fråga – hur resulterar allt detta i förbättrad hälsa eller kardiovaskulär funktion?
Det ökade blodflödet orsakar skjuvstress, ett viktigt fysiologiskt fenomen som ansvarar för vaskulär anpassning. Att förstå dessa fenomen är viktigt för att förstå helheten, så ha tålamod med mig – du har klarat dig bra hittills!
Kommer du ihåg kemikalierna som styr blodkärlens vasodilatation och vasokonstriktion? De produceras genom skjuvstress. Cellerna i våra blodkärl upptäcker skjuvstress genom förändringarna som sker i deras fiber (figur 2). Det ökade blodflödet under bastubad leder till ytterligare (vaskulär) skjuvstress, vilket anses vara en av mekanismerna som leder till förbättrad funktion vid regelbunden upprepning (Tinken et al. 2009).
Abschluss
För att sammanfatta: när vi går till bastun och värmer upp oss själva, ändrar vårt nervsystem vår hjärtfrekvens och vårt blodflöde för att hjälpa våra kroppar svalna och upprätthålla homeostas. Detta omdirigerar blodflödet och ökar blodflödet till huden. Denna ökning i blodflödet ökar skjuvstressen, och när den upprepas regelbundet över tid, kan den vaskulära funktionen förbättras.
Det sker dessutom samtidigt många andra processer i kroppen, då inget kroppen gör är så enkelt som det verkar. Om du vill veta mera, bekanta dig med undersökningen av Pizzey et al. (2021). I följande artikel diskuterar vi vad som händer med vårt hjärta och hur detta kan leda till förbättrad hjärt- och kärlhälsa. En liten spoiler: det har något att göra med jämförbarheten av aerob träning och bastubad (Ketelhut & Ketelhut, 2019)!
Källor
1. Cheng, J. L., & MacDonald, M. J. (2019). Effect of heat stress on vascular outcomes in humans. Journal of applied physiology (Bethesda, Md. : 1985), 126(3), 771–781. https://doi.org/10.1152/japplphysiol.00682.2018
2. Greaney, J. L., Kenney, W. L., & Alexander, L. M. (2016). Sympathetic regulation during thermal stress in human aging and disease. Autonomic neuroscience : basic & clinical, 196, 81–90. https://doi.org/10.1016/j.autneu.2015.11.002
3. Jones, E. A., le Noble, F., & Eichmann, A. (2006). What determines blood vessel structure? Genetic prespecification vs. hemodynamics. Physiology (Bethesda, Md.), 21, 388–395. https://doi.org/10.1152/physiol.00020.2006
4. Tinken, T. M., Thijssen, D. H., Hopkins, N., Black, M. A., Dawson, E. A., Minson, C. T., Newcomer, S. C., Laughlin, M. H., Cable, N. T., & Green, D. J. (2009). Impact of shear rate modulation on vascular function in humans. Hypertension (Dallas, Tex. : 1979), 54(2), 278–285. https://doi.org/10.1161/HYPERTENSIONAHA.109.134361
5. Crandall, C. G., & Wilson, T. E. (2015). Human cardiovascular responses to passive heat stress. Comprehensive Physiology, 5(1), 17–43. https://doi.org/10.1002/cphy.c140015
6. Pizzey, F. K., Smith, E. C., Ruediger, S. L., Keating, S. E., Askew, C. D., Coombes, J. S., & Bailey, T. G. (2021). The effect of heat therapy on blood pressure and peripheral vascular function: A systematic review and meta-analysis. Experimental physiology, 106(6), 1317–1334. https://doi.org/10.1113/EP089424
7. Ketelhut, S., & Ketelhut, R. G. (2019). The blood pressure and heart rate during sauna bath correspond to cardiac responses during submaximal dynamic exercise. Complementary therapies in medicine, 44, 218–222. https://doi.org/10.1016/j.ctim.2019.05.002